Jag hade tänkt ta med både kamera och filmkamera, men när jag kom från stallet så mötte jag Kim och Mio i trapphuset så det var bara att kuta in och byta om snabbt så då kom inget med... Men man kan ju ta kort med mobilen, men dom korten blir verkligen inte bra. Vi plockade upp de andra tre pojkarna och åkte på rad dit så vi var framme strax efter 10 när dom öppnade. Det var nog smart för det var inte mycket folk, det blev desto mer när alla kalasen drog igång men då åkte vi hemåt



Jag måste hela tiden känna efter att tvåan rör sig, annars blir jag orolig. Så när jag inte känt nåt på en stund så tror jag att det vore för bra för att vara sant att jag skulle få en till levande unge. Jag vet inte om det beror på Toncis blogg som jag läser, men jag är mycket mer orolig den här gången än jag var med Mio. Jag vill bara att veckorna ska gå så att det går över, men sen ska jag väl oroa mig för plötslig spädbarnsdöd, så det är väl inget bättre egentligen...
Men Gumma mi! Kasta inte bort den här underbara tiden med att oroa dig. Njut istället och lita på att allt blir som det ska.
SvaraRadera