Efter en tur till Hajen så stannade vi i en lekpark och lekte. Det var så fint väder och vi kan ju inte bara sitta inne och missa hela våren. Vi hade sånt tur att det var en mamma och två barn i lekparken. En flicka som var nästan 2 år och en pojke i sex-års åldern. Först satt vi en stund i sandlådan och grävde lite med flickan. Mio såg väldigt liten och späd ut bredvid flickan, hon måste ha varit väldigt stor med tanke på att Mio ligger precis på riksgenomsnittet.
Pojken åkte rutchkana och det ville ju såklart Mio också göra. Men han är för liten för att kunna åka den långa branta helt själv, så jag fick klättra med upp och åka. Fy, jag gillar det inte men man får ju offra sig. Jag är inte så mycket för att lorta ner mig i en sandlåda heller, men Mio börjar kunna leka i sandlådan riktigt bra, så för den skull tycker jag att det är riktigt kul att gräva lite.
När mamman och barnen gick in så gick vi vidare till nästa lekpark för att gunga lite. Tänk att det kan vara så roligt, han vill aldrig komma ner. Jag får lura honom att vi ska leta efter katten på gården för att komma därifrån :-)
Nu har det verkligen börjat släppa med talet. Han bubblar och pratar jättemycket. Han kan säga massor med nya ord varje dag känns det som. Jag sågade av en list för jag skulle höja upp lilla bordet i lekrummet, och då försökte han till och med säga "såg". Verktyg tycker han är riktigt häftigt, så det är nog mig han är mest lik. hahaha
Ja tur det!!
SvaraRadera