Fy, det var en tidig morgon för mig. Kvart i sex gick jag upp för att hinna ta ut hästarna innan tåget gick till Falkenberg. Jag fick åka därifrån till jobbet med min kollega och vän Ermina.
Mio och Kim sov fortfarande när jag åkte. Jag ringde hem på förmiddagen för att kolla hur morgonen varit. Mio hade vaknat som vanligt vid sju-tiden och så hade dom legat i soffan och kollat på barnprogramm och degat. Skönt. Jag fick prata lite med Mio.
-Mamma, jö du?
-Jag är på jobbet, men sen kommer jag till dagis och hämtar dig.
-Nej, inte dagis.
-Jo, du ska ju till dagis och ha samling (det är det roligaste han vet på dagis)
-Mamma, komma dörren.
Det var väl en bra beskrivning av en tvååring. När man vill att mamma ska komma hem så är det närmast att tänka "komma dörren" Det tycker jag var duktigt.
När jag sedan hämtade honom på dagis så berättade en fröken att Mio hade haft ett riktigt pusskalas med sin "tjej" Sigrid. Själv förnekade han det hela och sa att han bara pussat Stella ;) haha vilken tjejtjusare.
Det kändes som en lång dag på jobbet, jag har haft två ganska krävande möten. Båda var personalmöten, och dom blev jättebra. Båda grupperna sa det också, att våra APT har blivit så bra sedan jag kom tillbaka. Det känns så skönt att höra. Jag vill att min personal ska känna mitt engagemang för deras arbete och det som kan vara svårt, och idag måste jag alltså ha lyckats. Men det frestar på, jag känner att mina ögon nästan vill ramla ihop. Jag har dessutom haft lite ichias... Jag tror att det är så det känns i alla fall. Det liksom trålar ner i höger skinka och ibland så bara huggar det till. Det är inte så farligt, men jag skulle gärna slippa. Jag ska surfa runt lite och se om det finns några bra knep för att lindra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar